Festens bakgrund och historia

Den kinesiska nyårsfesten i Helsingfors har firats i Helsingfors centrum sedan 2007. Målet har varit att inkludera så många traditionella kinesiska nyårsritualer som möjligt, såsom nyårsmarknaden, ett stort utbud av läcker mat, färggranna lyktor, dansande drakar och lejon samt dånande fyrverkerier.

Betydelsen av och tidpunkten för det kinesiska nyåret dvs. vårfesten har varierat under olika kinesiska dynastier. Ursprungligen var det en skördefest då man samlades för att tacka och dyrka gudar och förfäder. Under Handynastin (206 fvt.–220 evt.) markerade festen början på våren och under de sydliga och nordliga dynastiernas period (420 evt.–589 evt.) hänvisade man med termen vårfest till hela våren. Efter revolutionen 1911 fastställdes tidpunkten för festligheterna enligt månkalendern från Xiadynastin (2070 fvt.–1600 fvt.) och festen inleddes den första dagen i månkalendern dvs. dagen för den andra nymånen efter vintersolståndet. Därför infaller det kinesiska nyåret i vår gregorianska kalender mellan den sista veckan i januari och sista veckan i februari.

Även ritualerna i samband med vårfesten har varierat under de olika dynastierna. En större del av de gamla ritualerna har ändå bevarats ända tills idag. Enligt de gamla ritualerna ska man dyrka förfäder, fösa bort det gamla och ge plats för det nya och önska lycka och stora skördar.

Den första festperioden ”Dagarna för att hälsa våren välkommen” börjar i slutet av den sista månaden i månkalendern och fortsätter till den kinesiska nyårsaftonen. Perioden omfattar storstädning, presentinköp, dyrkande av förfäder och dekorering av dörrar och fönster med röda pappersdekorationer och bilder på skyddsfigurer. På nyårsaftonen samlas hela familjen till en stor middag och man avfyrar fyrverkerier och smällare för att skrämma bort de onda demonerna. Efter nyårsaftonen fortsätter firandet med besök på olika marknader och tempel samt hos vänner och släktningar för att önska dem lycka till. Firandet kulminerar i Lyktfesten som äger rum den femtonde dagen i den första månkalendermånaden. Man tänder lyktor och beundrar deras ljus och dans tillsammans med vänner och släktningar. Förutom de röda lyktorna innefattar firandet bland annat dånande fyrverkerier, drak- och lejonparader, folkdans och styltgång.